"Mening kan bara skapas om undervisningen anknyter till eleverna och det de har ett intresse för."
(s. 167, att undervisa är att välja.)
Detta var något som jag tyckte var intressant att diskutera om, för håller inte direkt med. Jag tror mycket på att det beror på hur man väljer att arbeta med det, både konkret och teoretiskt. Allt är inte roligt för eleverna i skolan, de teoretiska kan vara rent ut sagt jobbigt för eleverna att fästa sitt intresse på. Men man kan oftast försöka konkretisera det teoretiska ämnet för eleverna så de kan få använda sin kreativitet, på så sätt kan undervisningen samt ämnet få mening för eleverna i sitt arbete. Precis detta nämner även dem i boken, de säger "Som en utgångspunkt vågar vi påstå att det kreativa lärandet är ett viktigt inslag i det meningsskapande arbetet.", detta nämner de i samband med samtalet om det teoretiska. De anser att teorin behövs för det konkreta och tvärtom. Här håller jag helt med, för på min praktik här i Indien samt hemma i Sverige så märks det att eleverna som har svårt eller inget intresse för ämnet, ändå kan tycka att undervisningen var givande och att de lärde sig då de fick använda sin kreativitet genom att konkretisera ämnet.
Men det finns även en annan viktig sak att tänka på vid det kreativa lärandet och det är också något som boken tar upp, de kallar det för "dialogiciteten". Dialoger i sig är viktigt för lärandet, det kan vara dialoger mellan lärare och elev eller elever och elever. Det som dialogerna gör är att de skapar ny kunskap för eleverna att ta till sig, vilket man som lärare ska komma ihåg. Läraren tillsammans med eleven kan alltså då öppna dörren till elevens kreativa sida med bara hjälp utav dialogiciteten.
Så det jag ville få fram var att, meningen med undervisningen eller ämnet kan skapas med hjälp av att konkretisering. Konkretiseringen innebär att eleverna får arbeta med sin kreativa sida som är ett viktigt inslag i det meningsskapande arbetet. Den kreativa sidan kan lyftas fram genom dialoger som kan vara emellan lärare och elev eller elever emellan.
Det som jag funderar på som kan diskuteras om är ifall någon har upplevt den här dialogiciteten under sin vfu (eller de vfu perioderna vi har haft), jag kan inte säga att jag har upplevt det på rak arm. Men det kan ju ha varit så att det har skett, samt så undrar jag ifall ni håller med mitt lilla inlägg eller tycker/tolkar det på något helt annat sätt, för det vore ju intressant att höra!!
Varma hälsningar från Deepali
Hej deepali, jag håller helt med dig i ditt inlägg du har skrivit :) Att konkretisera undervsingen tror jag kan hjälpa vissa elever, speciellt de som har det lite svårt eller inte har intresse för ämnet. Jag blir nyfiken på din erfarenheter och observationer när du nämnde " de lärde sig då de fick använda sin kreativitet genom att konkretisera ämnet".
SvaraRaderaHoppas du har det toppen i Indien!
Det är jätteintressant det du tar upp. Jag tror att konkretiseringen är väldigt viktig för att skapa förståelse hos eleverna oavsett om de från början är intresserade av ämnet eller inte. För mig är förståelse och nyfikenhet viktiga delar för att skapa ett intresse för ämnet. Men någon gång måste man ju gå vidare från det konkreta till det abstrakta. Där tror jag att dialogen är viktig!
SvaraRaderaKonkretisering och dialoger tycker jag också är väldigt viktigt för att skapa förståelse. Under mina genomgångar jag har med eleverna, är dialogen mellan mig och eleverna en viktigt del. Dels på grund av att några elever lättare kan skapa sig en förståelse genom kommunikation tillsammans med visuella uttryck och illustrationer men också för att eleverna ska få känna mer delaktighet i undervisningen.
SvaraRaderaJag håller helt med er alla. Att konkretisera tror jag är oerhört viktigt för att fånga intresset hos eleverna och underlätta förståelse. Att konkretisera tror jag skapar en närmare upplevelse och gör att eleverna kan anknyta till något de känner igen. Jag tycker mig se att den undervisning där en lärare står framme vid tavlan och går igenom en text inte genererar särskilt mycket lärande hos eleverna. Jag ser detta ibland på min vfu och jag tänker varje gång att det måste finnas ett roligare sätt att lära sig på.
SvaraRaderaHej! Som svar på din fråga Lisa, så utgår jag ifrån den erfarenheten jag fått utav mina elever från den svenska skolan. Jag gjorde ett arbete med bråk där jag lät eleverna arbeta två och två med papperspussel för att se hur stor del av det hela är grönt till exempel. De ansåg att det var lättare att se andelarna då man fick arbeta med det samt att det kändes skönt för dem då dem kunde diskutera kring olika lösningar!
SvaraRaderaNi alla tar upp bra saker, att gå vidare till de abstrakta med hjälp av dialog är ju det som är svårt, för ibland kan eleverna inte förstå genom endast dialog, men då är det viktigt (tror jag) att man har gått igenom det konkret innan så man kan återkoppla. Alla lär ju sig på olika sätt och det är viktigt att man försöker göra undervisningen på flera olika sätt för att nå ut till alla.