"I vår föränderliga värld tvingas individen till val inom många olika kontexter och i olika situationer. Valet gäller vem man vill och ska vara och resultaten speglar den kulturella mångfalden. Där har individen alltså möjligheter att välja och växla identitet. Samtidigt tillskrivs hon av andra människor identiteter som hon inte själv valt men tvingas förhålla sig till." ( s. 63)
Att en människa inte har en bunden och oföränderlig identitet, menar jag, är mycket tydligt när man betraktar en skolklass och de konstellationer som eleverna kan ingå i. Jag ser att eleverna i den klass jag är i beter sig många gånger annorlunda beroende på vilka de har runt sig. Jag tror att detta har just med det att göra, alltså vilken identitet de intar i den situation de för tillfället befinner sig i.
De som har lite svårare för sig tycker jag ofta blir antingen lågmälda eller istället mycket stökiga under de lektioner som bedrivs i helklass. Detta skulle då kunna bero på att de intar den identiteten som äger ett lägre kulturellt kapital då de är medvetna om sin egen roll i förhållande till andra, och även omgivningens inställning och bristande förväntningar på dem.
Detta bör då, eller åtminstone skulle kunna, vara en identitet som de tillskrivs av sina klasskamrater men också av många lärare. Jag tycker mig märka att de många gånger kan visa framfötterna och ta för sig i grupper där skillnaderna inte är lika stora i förhållandet till prestation.
Å andra sidan bör ju denna identitet, som en mindre "duktig" elev, bli än starkare eftersom de tillhör en annan grupp där förmågorna överlag inte är lika höga som i de andra grupperna.
För att förtydliga vad jag menar med detta måste jag klargöra att jag här helt och hållet utgår från den klass jag nu är i och fördelningen av denna i tre grupper utefter hur långt de kommit i vissa ämnen och hur lätt eller mindre lätt de har att lära. Men det ska också påpekas att de stora skillnader som finns här kanske inte är riktigt så vanliga.
Ja, jag håller med. Därför tycker jag att det är viktigt att tänka på hur fördelningen av grupperna under lektionstid är sammansatta i klassen. För att inte "kväva" en elev som utmärker sig "svagare" placerar jag inte eleven tillsammans med exempelvis 3 andra andra "starkare" elever som lätt tar över kommandot. Men om det är så att de ska arbeta i grupper om två kan det vara mer fördelaktigt att låta en elev som är mer tillbakadragen arbeta tillsammans med någon som känner sig mer självsäker och gärna hjälper den andra, så att det på så vis blir "scaffolding". Men, det här är olika i varje klass och så som jag gör med mina elever är något som just nu funkar relativt bra. Dock kanske inte det här kommer fungera nästa vecka.
SvaraRaderaHåller med er båda två och det ska fortsätta lite på Paulines kommentar! Här i min klass så sätts eleverna utifrån en svag och en stark. Det som blir problemet då är att den starka bara visar hur han/hon har gjort och då vet man ej om den svaga har lärt sig något. Det blir ingen bra effekt just här, för att den starka utvecklas inte heller. Därför tror jag de borde ändra om lite så att de svaga eleverna får sitta med andra svaga elever för att kunna bygga upp sitt självförtroende lite mer och de starka kan då utvecklas mer med andra starka elever. Omväxling skulle vara bra för dem att testa i alla fall, sen om det funkar det kan jag itne vara hundra på.
SvaraRaderaJag är helt inne på eran linje men istället för att tänka stark/svag elev brukar jag tänka vad behöver eleven för att utvecklas? Om allt är för svårt eller om man aldrig möter något motstånd sker nog ingen utveckling. Så ibland kan man nog behöva vara i en grupp med andra kamrater som har kommit lika långt i sin utveckling och ibland kan man nog behöva utmanas genom att var med någon som kan mer eller tvärtom hjälpa en kamrat genom att förklara hur man tänker. Sen är det nog som ni säger att vad som fungerar kan variera mellan olika klasser men det kan nog variera mellan olika ämnen också..
SvaraRadera