Det finns en utbredd tendens i samhället att identifiera människor utifrån deras etniska ursprung. Deras viktigaste identitet blir på det sättet att vara just invandrare och tillhöriga en specifik etnisk kultur. Vare sig en människa själv anser denna identitet grundläggande eller inte, tilldelas hon en identitet som "iranier", "arab", eller till och med det vaga "invandrare". Dessutom förklaras tveklöst det människan tänker, tycket eller gör vara beroende av den etniska identiteten. (s. 38)
Jag kan snabbt känna igen mig i detta, men även känna igen att andra elever känt så här. I min svenska skola så har vi en elev som är ifrån ett annat land som har frågat mig ifall jag någon gång fått känslan av att man ska tillhöra en viss etnisk grupp bara för att man har ett liknande utseende. För tydligen hade han känt av det och han förstod inte varför han inte bara kunde få leka/umgås eller arbeta med de "andra" eleverna utan istället sattes tillsammans med andra elever från samma land som honom för att lärarna ansåg att de hade mer gemensamt. Personligen hade jag upplevt att man skulle tillhöra en viss etnisk grupp, men inte att jag blev satt i någon speciell grupp vid skolarbete eller annat. Här i Indien får jag frågor som "Så du är indier men du kan inte hindi?" "Så du är född i Indien men är svensk medborgare?" "Så du är indier men uppvuxen i Sverige?" Uppföljningsfrågan är oftast "Hur fungerar det?". Eleverna här i Indien har oftast bara den nationaliteten och stöter inte på någon annan nationalitet, vilket gör att de har svårt att förstå hur man kan vara född som ett viss folkslag (om man kan säga så) och ha en annan sorts nationalitet.
Många elever som kommer ifrån ett annat land tillskrivs en identitet som han/hon inte ser som sin, attribution som boken beskriver det. Eleven från min svenska klass beskriver sig själv som muslim och han känner att andra tillskriver honom det, men de anser även saker om muslimer som inte alls stämmer in på honom men som gör att han får den stämpeln.
I boken tar det även upp något som jag tycker är värt att nämna, ett par gymnasieelever finner sin tillhörighet i klassen, skolan eller kamratgänget (Linnér & Westerberg, 2006, s. 41). Så de känner kanske inte mer gemenskap med de som har samma nationalitet som en själv utan kanske känner mer gemenskap med de som har samma värderingar som en själv.
För att koppla tillbaka till citatet ovan, så märks det lätt att människor vill dela in människor utifrån deras etniska ursprung, trots att det kanske inte har något alls att göra med deras personlighet. De tilldelas även en identitet som de kanske inte anser sig vara och denna identitet förklarar varför de tycker som de gör m.m..
Det som jag tänker utifrån min reflektion är att man bör i skolan prata om detta med eleverna, mest för att ta bort fördomar. Jag önskade att mina lärare hade gjort det, för i min skoltid blev det så mycket komplicerade situationer som beskylldes på mitt ursprung, som jag faktiskt inte har någon koppling med eftersom jag är adopterad. Även min elev i Sverige känner samma som jag (vi har diskuterat om detta), våra handlingar förklaras ofta med vårat ursprung, vi gör saker för att vi är från det här landet, där de anser så här och tänker så här i det här landet. Detta är något jag har väldigt svårt för och vill att vi kommer ifrån, vill att vi kommer ifrån fördomarna. Just nu har jag inget bra exempel på hur det skulle ske, därför kanske det kan bli en diskussionsfråga. Fördomarna kommer ju ifrån något, ursprunget, religionen eller bara hur ens familj är. Jag är medveten om att jag är väldigt luddig, men hoppas ni förstår min text någorlunda!
Du är nog inne på något stort här. Det är ju inte bara något som sker inom skolan utan det sker ju inom hela samhället (se bara på det svenska valresultatet). Jag tror att det är viktigt att synliggöra fördomar och våga diskutera både skillnader och likheter och se vad vi kan lära av varandra. Förhoppningsvis se att en individ inte bara är sitt ursprung eller sitt utseende utan så mycket mer... Det är ju en del av vårt uppdrag enligt läroplanen att möta tex främlingsfientlighet med kunskap och argument. Men hur fungerar det om man som lärare redan delar in barn efter deras nationalitet/religion?
SvaraRaderaJag tror att mycket av detta handlar om att göra någon sorts enkel indelning för sig själv. Det grundar sig nog mycket på att man då inte tänker särskilt mycket utan snarare på lösa antagande och okunskap. Att ett handlande eller ett resonemang ofta "skylls" eller förklaras med någons etnicitet tror jag är oerhört vanligt. I synnerhet om de övriga i gruppen kommer, eller ser ut att komma, från en liknande bakgrund.
SvaraRaderaDen här frågan som du, Deepali, och ni övriga behandlar är en oerhört viktig men ack så svår fråga. Att vi idag har 13 % som röstar på Sverigedemokraterna säger egentligen allt om hur vi misslyckats med integrationspolitiken, vilket jag tror har sin grund i de ökade klyftorna och den minskande välfärden under de senaste åtta åren. Alldeles för många människor är idag oroliga för sin livssituation, exempelvis om de kommer att få behålla jobbet eller vad som händer om de blir sjuka. Det här skapar ingen rasism, men det kan ligga till grund för mycket främlingsfientlighet.
SvaraRaderaNaturligtvis förs ovanstående över till skolans värld. Föräldrar smittar av sig på sina barn och lärarna likaså på sina elever. Det här bidrar till att människor identifieras utifrån sitt etniska ursprung, likaväl som dess handlingar anses vara beroende av den, vilket jag har observerat under min VFU. Det här är, precis som ni tar upp, ett stort problem och en väldigt svår fråga. Dock är det centrala att samhället är uppbyggt på en stabil politisk grund, vilken är en ökad välfärd och trygghet i samhället. Att människor är harmoniska i sin livssituation är det grundläggande för att uppnå en förbättrad integritet och för att komma runt problemet med att människor identifieras utifrån deras etniska ursprung.
Hej Deepali, jag såg nu när jag läste din text att jag hade tagit samma citat som dig. Det var absolut inte meningen och jag hoppas du inte tror att jag härmar dig :)
SvaraRaderaMycket intressant citat och text, det är ett svårt ämne i skolorna har jag märkt. Vi måste jobba med att får bort fördomarna om "invandrare". Det är väldigt vanligt vad jag har sett, att man delar in människorna i olika fack, beroende på ens etniska ursprung. Det är fel! Som jag har skrivit om som jag har märkt på min skola att eleverna delar in människorna i fack om "vanliga svenska" och "dumma invandrare". Det är nog något som är relativt vanligt på några skolor, men absolut inte alla. Det är något som vi verkligen måste arbeta med för att föhindra.
Märkte du av någon sådan kategorisering av elevernas etniska ursprung på din skola i Indien? Jag vet att du skrev att eleverna hade samma nationalitet, men fanns det något sådant liknade, eller hur jag nu ska förklara?